Arbetsmiljöproblem
"Är det helt orimligt att kräva att vuxna människor ska kunna behärska sig, även om de ligger i förlossningsplågor? Som vuxen kan man väl ändå tygla sig även om man föder barn. Det finns ju andra strategier än att gallskrika, tycker hon och föreslår att de ska bita sig i läppen och tänka att det går över."
Och ja, jag tycker det är orimligt. Och visst vore det bättre att fokusera och lyssna på kroppen än att skrika, men alla hanterar vi smärta olika. Jag tror nog att jag "lät" ganska mycket, jag hade ingen kontroll och då fick jag panik. Då kan jag också tillägga att jag bara hade krystvärkar i 11 minuter, men jag är verkligen inte smärttålig. Jag minns att barnmorskan som förövrigt var helt underbar sa åt mig att jag bara fick krysta när jag hade en värk och då svarade jag med ett "JAG HAR VÄRKAR HELA TIDEN!!!". Det fanns liksom inte på kartan att jag skulle få ut den där ungen någongång. Jag trodde faktiskt att jag skulle ligga sådär i en evighet.
Vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar?
Never been there ;)
Det är ju bara sjukt, riktigt sjukt. Hur fan kan man välja att utbilda sig och jobba med förlossningar om man tycker att det är så höga ljud att man inte står inte? Skulle man nog ha tänkt på tidigare, för vem vet inte att födande kvinnor skriker halsen av sig?
11 minuter?! Jag fick HÅLLA TILLBAKA mina första krystvärkar eftersom pucko-barnmorskan inte var färdig med alla grejer och plasthandskar. Då brölade jag som en ko, tror jag. Det var jobbigt att hålla tillbaka något som var påväg liksom. ;)
Åh herregud, de där låter ju som ett dåligt skämt! De låter ju nästan som att de är en person som aldrig fått barn själv som uttalar sig annars skulle han/hon veta MYCKET bättre!! Jag skrek dock inte så mycket men ibland när paniken tog över så visst, då lät jag troligtvis som en siren.. men OCH, det var MIN förlossning!
