Flickmammor VS pojkmammor
Visst får man hoppas på ett kön, men när människor blir helt besatt av tanken vill jag bara kräkas. Jag fullkomligt avskyr meningen "Jag är så glad att jag fick/får en flicka!". Vadå? Skulle du bli besviken om du fick en pojke eller? Varför skulle en flicka vara bättre? Jag älskar själv små puttinuttiga klänningar, barbies och visst vore det härligt med en lillasyster åt Gabriel i framtiden, men det vore minst lika härligt med ett helt fotbollslag med pojkar här hemma!
När jag var gravid läste jag en tråd på familjeliv där en mamma till 3 pojkar undrade om det var fler än henne som jämt fick frågan när dom skulle skaffa ett till barn så att dom kunde få en dotter också. Och det visade sig att ALLA pojkmammor fått den frågan någongång medan alla flickmammor alltid fick höra att dom skulle vara så nöjda med sina flickor.
Jag vet inte vad jag egentligen inte vad jag ville få ut av detta inlägg förutom min frustration förstås :-) Nu tror jag ju aldrig att någon blivit besviken, eller jo säkerligen någon. Men oavsett så älskar man ju det där underbara lilla livet som kommer till en. Men ja, jag kommer inte ifrån att det irriterar mig fruktansvärt mycket. Kanske just för att jag själv är en stolt mamma till världens bästa lilla kille.
Och argumenten som att pojkar skulle vara jobbigare än flickor. Statistik på det, tack! Alla är vi olika, inklusive våra barn.
Jättebra inlägg. Säger hon som gillar att debattera/diskutera :D
Tycker jag som har 2 flickor jämt får höra att "ska ni inte skaffa en pojke nu" Jag får istället intrycket att man inte kan var nöjd förrän man fått en pojke. Ibland kan jag tänka mig att det blir lite överdrivet för att människor känner att de måste "försvara" att de fått flickor. Eftersom det genom tiden alltid ansetts mer värdefullt att få pojkar. Det blir alltså en tvärtomeffekt. Då försöker man framhäva istället att man är så nöjd med sin flicka.
Oavsett vilket så skaffar man inte barn för att få ett visst kön. Man skaffar ett barn för att det är den mest underbara gåva vi kan få (låna iaf).
Skulle också vilja se statistik på det för jag känner mig tämligen säker på att det är tvärtom, att flickor är jobbigare :D Huvudsaken man älskar sina barn mest av allt!
Jag säger som du skrev längst ner: Alla är vi olika, inklusive våra barn och visst äre så! :)
Och jag som redan har en av varje borde vara nöjd och inte vilja ha fler barn, för jag har ju redan fått en av varje (om man nu ska tro en del andra) ....
Detta kan fortsätta i evighet och det finns tydligen alltid åsikter om "hur en familj SKA se ut".
Det är ju såklart bara trams alltihop och har sett de där diskutionerna på familjeliv hur länge som helst :-) så den enda man behöver bry sig i är sig själv och då kan man strunta totalt i vad alla andra anser!
Blir upprörd då jag hör läser om sådanna som bara önskar ett kön på sitt barn och som är "rädda" för att få samma kön igen på barnet som det tidigare barnet. Det skär i hjärtat varför inte bara vara överlycklig över det barn som dom verkligen väntar!? SJUKT!!!! Säkert har man en önskan om man har en pojke eller flicka sen tidigare att få de andra könet på ett andra eller tredje barn. Men att drömma om det, bli orolig, må dåligt för att det kanske inte blir så gör mig illamående.
Ellen vill fortfarande ha en Gabriel ibland. Inte hela tiden. Hon har nog insett att då får hon inte ha sina saker i fred :P
Jag slutade läsa familjeliv för flera år sedan. Tycker det är otroligt många dömande människor där. Jag har ju tur som inte behöver skaffa mig någon pojke, jag kan låna eran ;)
Ja, det var det jag hade för mig att det fanns. :) Dom är ju det, lite väl mycket pengar för "bara" en sparkbil. :/ Men det är ju iof jul snart. ;)
