Igår när jag gick och la mig började jag engentligen fundera över bvc-besöket som varit tidigare under dagen och en massa annat runtomkring Gabriel. Och jag kom på att jag alltid ser framemot bvc-besöken men efter är jag nästan alltid lite less.

Sjukvården ska verkligen alltid få det att låta som att det är något "fel" på Gabriel. Först och främst då när han var i magen och det visade sig att han var liten. Vi pratade ju verkligen med dom och sa att Simon är liten, han är till och med större än vad han borde vara pga konstgjorda tillväxthormoner och han kommer från en kortväxt släkt. Men de nöjde sig aldrig riktigt med det utan det var ju så konstigt att jag kunde bära ett sånt litet barn eftersom "barn faktiskt anpassar sig efter mammans plats i magen", till viss del - ja, men genetiken måste ju också spela sin roll i det hela. Vi är givetvis tacksamma för alla prover de tog och för att de hade ändå sån bra koll på oss. Men när det bestämdes att jag skulle göra ett fostervattensprov för att utesluta kromosomavvikelse var ändå nästan det värsta. Då, just innan provet skulle tas börjar läkaren förklara ganska grundligt om de 3 vanligaste kromosomavvikelserna och både jag och Simon fick känslan att de redan bestämt sig för att barnet i magen var sjukt och att det skulle överleva max 1 månad utanför magen då läkaren specifikt uttryckte sig: "Ja och så trisomi 13 då. Det är nog de barnen som oftast försvinner i missfall. Och om de inte gör det lever de oftast inte mer än ett par månader men ibland uppemot 5 år." Detta var en torsdag och vi skulle få svar på fvp´t på tisdagen därpå. Mådde otroligt dåligt hela helgen.. Och ärligt talat så då ville jag inte vara gravid längre.. Fy.. Blir ledsen bara jag tänker på det.. Sen på tisdagen fick ju beskedet att allting var bra med bebisen och att h*n var frisk. När vi kom hem den dagen sov vi bara, lättade och trötta, det var härligt!

Sen då när han äntligen kommit till världen och det senare samma dag visade sig att han hade drabbats av AB0-immunisering (som oftast är helt ofarligt) och läkaren på sjukhuset verkade helt ointresserad av att förklara något för oss. Vi stod chockade och tittade på när 6 personer stod runt honom och fäste en massa slangar till honom. Och så frågade vi en sjuksköterska om vad som händer och varför han är sjuk och vad kan det blir för men efter detta, hon var jätte snäll men verkar inte heller kunna prata med människor i chock och svara oss att i värsta fall kan barnet få hjärnskador. Så då kändes det som att om nu bebisen överlever kommer vi få byta blöja och mata honom resten av hans liv. Denna oro hade vi båda tills vi kom ner till Umeå på sjukhuset där och fick prata med en läkare som på vanlig svenska berättade om sjukdomen och det var inte alls så "allvarligt" som de fick det att låta på vårat sjukhus. Han skulle kanske behöva ett blodbyte och det var därför vi skickades ner till Umeå. Men jag är tacksam för de 8 dagar vi var i Umeå. Gabriel fick bra vård och de tog även bra hand om mig och Simon, vi glömdes liksom inte bort. Och så fick vi träffa Jenny, Thomas och lilla söta Sigge som gjorde tiden där mycket, mycket bättre!

Och så till nutid och bvc. Efter varje mätning och vägning får vi alltid höra att "han växer snart ikapp" och "han har så mycket att ta igen", "ni behöver inte oroa er". Måste han verkligen växa ikapp? När ska han bara få vara liten? Han är varken tillväxthämmad eller prematur och jag tror det är så enkelt att han är genetiskt uppbyggd såhär. Sen vet man ju aldrig hur kan kommer växa senare i livet. Han kanske inte blir längre än 1.50, eller så blir han 1.90, vet vet? :-) Men i våra ögon är han helt perfekt, oavsett storlek.

Efter badet ikväll fick Gabriel prova sin fina morgonrock. Den är jätte stor men det är ju bra att han har något att växa i :-) Det var inte lätt att få honom att fastna på bild dock, han ville bara leka tittut med huvan gullungen :-)

 

Jag fullkomligen älskar Gabriels frilla när han är nybadad! Precis som både jag och Simon har Gabriel ärvt det lockiga håret - till min förtjusning! Tycker det är så himla gulligt när pojkar har lite halvlångt blont lockigt hår :-) Och blond, det kommer han absolut bli! Han är till och med lite vithårig ;-) Men det var Simon också som liten!

  

Gabriel har bara börjat ställa sig upp mot saker. Tidigare har han tagit sig upp på knäna men nu lyckas han ställa sig på fötterna! I helgen har han även lärt sig hur han tar sig från sittandes till alla fyra, och från alla fyra till sittandes. Givetvis har jag aldrig kameran i närheten när det händer! Vår lilla pojke börjar bli stor :-)

Ungefär 55 minuter efter att Gabriel somnat fick han en "gråtattack". Jag tog upp honom och Simon gjorde iordning en flaska ersättning. Den ratade han och fortsatte skrika och gråta hysteriskt. Vi vaggade, sjöng, pratade.. Men han bara fortsatte.. Efter 30 minuter bestämde jag mig för att väcka honom (han sover fortfarande fast han skriker och gråter), men det var ju kanske inte det smartaste valet. Fast samtidigt så finns det inga rätt och fel när det gäller detta, det är så hjärtskärande att höra honom bli hes av att han skriker så mycket och känslan av maktlöshet gör mig så otroligt ledsen. Inte så konstigt kanske att jag är trött 24/7 då jag får smått ångest över kvällarna. Men hur som helst.. Han vaknade till och då la vi oss alla tre i dubbelsängen och jag började läsa en saga för honom. Efter lite bök och skrik somnade han om och Simon slocknade han också :-)

Jag hoppas att denna "fas" snart går över och att han snart får sova gott om nätterna igen. Nu ska jag lägga mig brevid mina älsklingar och beundra dem en stund innan det är dax att sova.

Godnatt.

Tänk att vår älskade lilla Gabriel redan är 9 månader. Han är verkligen i en charmig ålder just nu, och att se honom utvecklas mer och mer för varje dag är underbart! Att få se hans fina leende och höra hans ljuva skratt varje dag är som balsam för själen ♥ Gabriel är det bästa som hänt oss!

Använder storlek 68 på kläder

Använder storlek 3 på libero-blöjorna

Sover mellan 20-07 +/- 1 timme (vaknar 1 eller 2 gånger/natt)

Somnar i sin egen säng och sover där hela natten men brukar få komma över till mammas och pappas säng på morgonkvisten

Sover med "apan"

Sover 2 gånger om dagen (30-120 minuter åt gången)

Kan vända sig från mage till rygg

Ålar i raketfart

Står i krypställning och kryper några steg

Ställer sig upp på knä mot möbler och dylikt

Använder napp

Har två små tänder i underkäken

Tuggar på allt som kommer i hans väg

Tycker om att pussas och göra pussljud

Ler stort och ofta

Är en liten surrpinne

Älskar fortfarande att åka barnvagn och sitter numera i sittdelen

Är en väldigt gosig pojke men det är han som bestämmer om, när och hur :-)

Sitter i sin stol med oss vid matbordet

Är väldigt reserverad mot okända människor men "tinar" oftast ganska snabbt

Älskar att bada

Älskar när man sjunger Imse Vimse Spindel för honom och extra roligt är det när man gesikulerar med hans händer

Sitter stadigt utan stöd, men han har ännu inte lärt sig hur han tar sig från sittandes till liggade

Är ett litet busfrö

Älskar att leka tittut och "var är mamma/pappa/Gabriel" 

Är en bestämd och envis liten kille som vet vad han vill!

Är pappas pojke

Gabriel njöt av vårsolen på vår prommis idag. Är han inte ganska söt i sina nya solglasögon? :-)

Såhär glad blir man när man får prova sitta i lekdelen på en Hokus-pokus stol :-) Vi har fått låna en av min moster och Gabriel är helnöjd!

Sitter och kollar lite tavlor från Isa form. Det är verkligen helt underbara illustrationer! Vi har i alla fall bestämt att vi ska ge Gabriel en sån tavla i födelsedagspresent :-) Frågan är bara vilken. Jag har verkligen fastnat denna med det gröna paraplyet, men då är det ju lite rosa i tavlan och jag har verkligen svårt för just rosa och pojkar. Men det är den tavlan jag vill ha! Vi får väl se, det är ju trots allt 3 månader tills han fyller år :-)

Lekmattan är så otroligt fin. Älskar den! Den har så mjuka, fina färger, lagomt stor och så var den billig! Jag tror Gabriel kommer ha nytta av denna matta i många år framöver!

Gabriel fullkomligt älskar när man dammsuger. Han blir så exalterad, hoppar och skriker! Så himla glad! Så nu önskar sig Gabriel en leksaksdammsugare med ljud.. :-)

.. för det är Gabriels första namnsdag! :-)

Gabriel är ett hebreiskt namn med betydelsen "Guds kämpe" eller "den som kämpar för Gud". I nya testamentet är Gabriel namnet på en av ärkeänglarna.

Grattis älskade Gabriel!

Kolla min duktiga lille kille! Direkt man lägger honom på golvet börjar han öva på att ta sig upp i krypställning och han står så i ungefär 5-10 sekunder åt gången :-)

Skuggningen ser jättekonstig ut när de är inscannade, men i verkligheten är bakgrunden nästintill vit!

Nu har vi hämtat ut bilderna, jag och Gabriel tog oss en promenad i det underbara vädret! Eller tja Gabriel somnade direkt jag vagnen började rulla ;-) Vilken snygging till son vi har alltså! Hihi, är jätte nöjd! Ska skicka in till Fuji senare i veckan och framkalla ännu några kort. Eftersom varken mormor och morfar eller farmor och farfar lever tillsammans är det ju så många kort som ska bort! Sen så måste ju Gudmor och Gudfar få varsitt :-)

Scannern funkade, men jag vill fråga S först innan jag lägger ut dom på internet!