Idag var olyckan framme hos oss. Jag och Gabriel låg på golvet och busade när han hade lite för bråttom och stupade framlänges med tutten i munnen. Huvva vad rädda vi båda blev och när jag tog ut tutten ur munnen var det en massa blod. Ringde till tandläkarmottagningen på Björknas där en telefonröst hänvisade mig till en tandläkarmottagningen på Medborgarhuset och väl där blir jag hänvisad att ringa 112 där jag fick prata med en kille som sa att jag skulle ringa akuten och när jag kom fram där fick jag prata med en jätte gullig sköterska som tog kontakt med en käkkirurg som skulle ringa upp mig. Detta var vid 17-tiden, och ingen käkkirurg har ringt ännu. Men sköterskan ringde upp efter en timme och sa att om käkkirugen inte ringer upp ska jag kontakta tandläkare imorgon och be om en tid.. Så imorgon ringer jag dit tidigt. Jag hoppas verkligen att mjölktänderna inte tagit någon skada eller att det till och med skadat anlagen till de permanenta tänderna. Men han verkar inte ha haft ont. Han har bara ogillat sin mamma väldigt mycket. Känns ju som att man plågar honom när man försöker titta. Han blev till och med så arg på mig så att han kröp till andra sidan lägenheten, och när jag sträckte ut armarna vände han sig bara bort. Tandköttet har i alla fall spruckit upp lite emellan tänderna, och det ser otäckt ut. Varför måste våra små göra illa sig? Det finns ju inget värre än att se sin lilla älskling ledsen. Ska väl kanske anmäla detta till försäkringsbolaget också eftersom problemen kan dyka upp senare i livet? Får väl se vad tandläkaren säger imorgon. Jag tror inte att det är något allvarigt, men alltid bäst att det kollas upp!

Känns förövrigt lite som att det var jag som gjorde att det hände just idag eftersom jag tidigare idag handlat tandkräm till honom och när Johanna var här så sa jag "Undrar när han får tandläkartid? Förmodligen efter semestern". Men nu vet vi i alla fall att han ska på sitt första tandläkarbesök imorgon :-P